Fick inte jobbet

Jag fick inte jobbet, fick tag på killen som rekryterade idag och fick veta att jag var en av de 13 som gick vidare till kundens granskning. Av 100 sökande. Så visst är det väl ganska bra men det ledde inte till något jobb. Jag kände det ju på mig men jag är ändå sur. Så nu får jag bara vänta på nya möjligheter, som verkligen inte kommer varje dag.

I've been thinking

Jag funderar fram och tillbaka på Loverboy och vår relation, om vad som är verkligt och vad som inte är det.
Verkligt är detta:
Jag har aldrig varit så här kär/besatt/lycklig/olycklig med någon förut.
Han är kär i mig och vill vara med mig.

Problemet ligger i kläm någonstans där, mellan ett och två. Jag vet att han är kär i mig, och att han vill träffa mig, de dagarna då jag håller huvudet högt och tror att jag är bra. De dagarna oroar jag mig inte, och ser mina egna utbrott av oro för vad de är, baserade på osäkerhet och kontrollbehov. Vad som också är sant är att han skiljer sig på en del sätt från mina ex. vilket gör att jag inte alltid kan särskilja hans personlighetsdrag från oron att han inte skall vara kär i mig. Jag har oroat mig mycket, speciellt när jag märker att han inte vill hångla et c med mig lika ofta som jag vill, eller lika ofta som de andra ville. Jag har tolkat det som brist på intresse. Vad jag glömde att se, är att folk är olika och har olika behov. Har gjort en koll i bekantskapskretsen för att se hur deras respektive är. Och det visade sig att flera av dem har killar som är som Loverboy och att de har varit tvungna att hitta andra sätt för att förstå att de är älskade än fysisk bekräftelse eller konstant uppmärksamhet. Som en kille som gått på spanskakurs två kvällar i veckan, fast han verkligen inte har tid, så att han ska kunna förstå hennes föräldrar bättre. Han säger nästan aldrig att han älskar henne, men gör så här istället. Eller som när Loverboy släpat mig runt hela stora släkten i två månaders tid, med ett aldrig sinande schema, han som var väldigt restriktiv med det i början. (ingen kände till mig de tre första månaderna, och sen, när han hade bestämt sig (??), fick jag träffa alla, och gör det fortfarande hela tiden). Eller när han säger till mig att min syster och svåger kanske kan låna deras sommarhus om ingen annan är där fyra månader fram i tiden. Han ser framåt, att jag kommer att vara där. Sen ska vi inte glömma att vi pussas hela tiden, och att han är väldigt noga med att jag mår bra och analyserar minsta suck jag drar.

Måste komma ihåg att han är annorlunda än jag, och får bara obsessa när han avviker från SITT mönster, inte mitt.

Det blir mycket drama i bloggen, så ser min verklighet ut, vilket inte alltid betyder att det är som jag säger, utan bara som jag upplever det. I fredags natt kände jag mig verkligt olycklig och bestämde mig för att konfrontera honom med ett beteende som jag inte gillade. Han blev otroligt förvånad över att jag reagerade över något som var självklart för honom. (han var ute, jag åkte hem till honom och somnade där, han lägger sig på soffan och kollar på TV när han kommer hem. Jag tycker att han borde ha studsat in i sovrummet av glädje över att jag var där), han kunde inte alls se varför jag blev ledsen över det utan trodde nästan att jag skämtade. Vi berättade det för styvfar som också tyckte att det var självklart att man mellanlandar i soffan innan sängen. Så ja, vi är inte riktigt på samma våglängd, och jag borde lugna ner mig lite, och han borde lyssna lite mer på mig.

Status nu är alltså att jag har börjat se hur han är, egentligen, hur han reagerar och hur han vill leva. Sen kvarstår väl frågan om det är något som passar mig.(jag menar inte att jag bara ska anpassa mig efter honom, vi har båda gjort justeringar, men det som jag trodde var ointresse från hans sida har jag nu förstått är hans sätt att vara.) We’ll see about that.

Final call

Nu ska jag snart ringa killen på rekryteringsbyrån som skulle ha ringt förra veckan och sagt om jag gick vidare eller inte. Dvs INTE, eftersom han aldrig ringde. Hoppas dock på små under, som tex förseningar, maginfluensor etc. Vill bara veta helt säkert att det är out of the question så att jag kan sluta hoppas på det perfekta jobbet.

FUCK ME

Förnedrade mig och frågade min pojkvän sedan sex månader tillbaka om vi skulle leka. Han kunde inte. Nu ska jag gå hem och tröstäta, stänga av telefonen och aldrig prata med honom. Jag är bara 31 år.

Från och med måndag gäller hårda tag, mina kostymbyxor sitter för tight, har märkt att jag gått upp lite, men det här är för mycket. Alldeles för jävla för mycket. Är så livrädd att bli som förut. Måste reglera mitt liv och mig själv. Skit.

det regnar pengar

Idag gör det lite ont i huvudet. Eller sjukt jävla mycket om man ska vara noga. Middagen igår var jättebra, verkligen vällagad mat, rådjursfilén var som en dröm, och husets vin var tydligen helt OK att dricka. Ungefär hundra glas av. Det var kul då. Nu vill jag bara gå hem, bada, sova, äta och absolut inte vara på jobbet. Inte.

Gav mig ut efter jobbmiddagen (runt elvatiden) för att leta upp Loverboy och hittade honom på O-Baren. Jag vet inte riktigt vad som händer men vi känns väldigt distanserade just nu. Det oroar mig men samtidigt inte tillräckligt mycket. Stannade bara en kort stund där och sa till honom att jag var tvungen att gå hem, ville ju egentligen följa med honom hem, det var ju därför jag gick dit, men jag ville att han skulle vilja. Givetvis reagerade han och undrade om jag verkligen hade tänkt gå hem till mig. Minns inte mitt svar men vi tog en taxi hem och han klädde av mig och stoppade ner mig i sängen. Men inte var det särskilt kärleksfullt och jag minns att jag ångrade att jag letat upp honom och inte bara åkt hem till mig. Jag vet faktiskt inte vad som händer nu. Jag måste fortsätta vänta. Skulle gärna gå hem till honom ikväll och äta pizza och kolla på video, men då måste det vara på hans initativ. Blä.

De har fortfarande inte hört av sig om jobbet, men no news are good news, eller hur?

Och jag fick reda på min bonus idag. Hurra!!! 70% upp från förra året. Very nice, även om summan efter skatt inte alls är lika imponerande än den före skatt. Men jag är mycket nöjd och glad och har nu helt nya möjligheter till shopping (eller amortering). Eller varför inte vår Italienresa. Hmm.

life goes on

Det är upprivande att fundera så mycket över livet, jag grät som en fontän hela kvällen och på natten drömde jag om den stora råttan i Junibackentåget. Not nice.

Loverboystatus: känner mig kall och tänker låta honom jobba. Han sitter tillbakalutad och vet att jag behöver honom mer än tvärtom. Han kommer att bli förvånad över att märka att det inte kommer att fortsätta vara så. Jag känner faktiskt ett ganska stort lugn inför den tanken nu, den har tidigare skrämt mig och jag har inte klarat av det, men nu är det det enda sätt som funkar. Går det inte så för jag övergå till plan B. Som ännu inte är definierad, men jag kommer nog till det.

Jobbstatus: Har fortfarande inte hört något om drömjobbet. Nu är det snart slutet av den här veckan. Hoppas så sjukt mycket på att det ska bli mitt. Men tänk inte på det.

Själsstatus: kaos, men det går framåt.

Idag har vi alla fall konferens på eftermiddagen följt av nice middag på AG med mycket vin, hoppas jag. Tror att det kommer att bli kul. I alla fall kvällen…
Ska äta Rådjursytterfilé. Missar dock jaktkursen idag men jag har redan läst kapitlet om högviltet som en duktig flicka.

Oh well, jag tar mig nog genom den här dagen också.

Kom ju på att det bara är 45 dagar kvar till NY. Yay!!.

sorgsen idag

Det är inte en särskilt bra dag i dag heller. Var ledsen igår kväll och berättade en del om hur jag känner för Loverboy och han var rar och gullig som vanligt men jag hade behövt mer stöd. Inte för att jag talade om det, det vill jag ju att han ska förstå. Och hur lätt är det? Det känns lite tomt bara, det känns som lite för mycket vardag, och väldigt lite annat. Vi tittar för mycket på TV (eller han gör det och jag ligger i andra soffan och läser), jag förväntar mig inte fyrverkerier men skulle uppskatta om vi bara kunde sitta och prata en kväll, eller varför inte hångla lite. Men just nu orkar jag inte ta upp det med honom, det känns som om jag hellre drar mig undan just nu. Återigen vill jag att han ska komma till mig, även om det inte är spel på samma sätt som förut, det är snarare lite trötthet – kom till mig annars stannar jag hemma. Så jag sticker nog hem efter jobbet idag. Och imorgon och på torsdag, om inget annat händer. Vill så gärna vara det viktigaste i hans liv. Idag är han dessutom sjukt grinig för att han sov så dåligt, och jag orkar bara inte med det.

Jag har så mycket tankar nu, så mycket saker att ta itu med och önskar mig verkligen hans kärlek på en liten silverbricka. Det är så svårt att bedöma hur viktig jag är för honom, även om han oftast vill att vi ska träffas, eller göra saker tillsammans. Jag kommer inte åt honom, vet inte vad han tänker.

härlig helg

Har haft en superskön helg. Loverboy och jag gick till Teatergrillen i fredags och åt middag innan vi mötte upp hans kompisar men ingen av oss orkade stanna längre än en halvtimme så vi störtade hem och somnade som små barn vid elva.

Efter en lång härlig morgon tillsammans tog jag älsklingsbarnet till Junibacken, men han var ganska rädd och var tvungen att sitta i mitt knä med händerna för ögonen när vi åkte tåget. Han gillade dock pannkakorna. Sen tog vi tunnelbanan hem till hans mor och far där jag somnade i deras säng och väcktes tre timmar senare av en supergod middag och lite drinkar. Sen kom min syster över med babygirl för att göra oss sällskap under Melodifestivalen. Jag somnade i deras soffa.

Och väckte allt för tidigt på morgonen vilket ändå var ganska bra för dagen blev oerhört lång, jag hann plugga lite, städa hela lägenheten, läsa en viktig bok och rensa ut massor av saker. En skön och lugn helg. Vill ha fler sådana.

Har idag otrolig ångest, vet inte riktigt varför, men har tusen saker på jobbet att göra som jag verkligen inte vill a tag i, bara tråkiga och jobbiga uppgifter som legat allt för länge. Sen får jag lite ångest när jag tänker på jobbet jag så gärna vill ha och inser att jag kommer att bli så besviken om jag inte får det eftersom jag inte klarar av att ta det lugnt utan redan har planerat hela min framtid. I varje tanke som kommer utgår jag från att jag ändå inte kommer att vara här så mycket längre. Bäddat för besvikelse alltså. Det suger verkligen i magen och snurrar till i huvudet när jag tänker på vissa obehagliga saker. Som tex mitt övertrassade Mastercard.

Framgångsrik dag

Intervjun gick jättebra!! Det verkar hur intressant som helst. Vill så gärna ha det, men de har träffat 25 personer så konkurrensen verkar tuff. Får reda på om jag går vidare nästa vecka. Hoppas hoppas hoppas.

Imorgon skall jag gå till Junibacken med älsklingspojken och sedan äta middag och titta på medlodifestivalen med föräldrarna. Roligt.

lista igen

Fick ytterligare en motivationssvacka, så jag fyllde i en lista istället.

Blev förresten kallad på ny intervju imorgon. Nice.

Skulle du kunna tänka dig att delta i en dokussåpa? Absolut inte.
Vilken årstid tycker du bäst om? Sommar
Brukar du sjunga i duschen? Nej.
Vilken sport tycker du är roligast att se på tv? Handboll.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Jag tror på attraktion.
Vad är viktigast för dig? Att de som står mig nära mår bra. Att nå största möjliga lycka.
Laddar du hem musik och film från internet? Nej.
Vad skulle du göra om du vann en miljon kronor? Amortera och resa.
Vad är det bästa med julafton? Att gå och lägga sig på kvällen.
Tänker du mycket på ditt utseende? Till och från. Kan bry mig osunt mycket emellanåt och vara väldigt ointresserad när jag har verkliga problem att ägna mig åt.
Vad får dig att slappna av? Bra böcker.
Tänker du ofta på sex? Tänker inte så mycket, föredrar the real thing.
Är du skyldig någon pengar? Staten och banken.
Är du mörkrädd? Väldigt sällan.
Vilken färg är snyggast? Vitt.
Tycker du matte är svårt? Det beror väl på vilken nivå det gäller.
Tycker du det är viktigt att ha märkeskläder? Tycker att material, sömnad och finish är viktigast och det kan man hitta överallt, det gäller bara att leta.
Vad skulle du helst vilja vinna i en tävling? Pengar
När går du upp ur sängen en typisk helgmorgon? 9-10
På vem/vad avreagerar du oftast din ilska? Är sällan arg.
Tycker du rökning/snusning borde förbjudas i lagen? Nej
Har du piercing? Nej
Bråkar du och dina syskon ofta? Nej, inte nu längre.
Vem är den viktigaste personen i ditt liv? Jag själv.
Läser du ofta böcker? Alltid alltid
Vad föredrar du för sorts filmer? Beror på humör, men är svag för bra action.V
ad slösar du mest pengar på? Definiera slösa!! Troligtvis taxiresor och cigaretter.
Vill du gifta dig? Så snart som möjligt…
Vill du ha barn? Så snart som möjligt…
Vilka tvprogram som går just nu har du fastnat för? Desperate Housewifes
Vilka länder har du varit i? Många
Vilka husdjur har du haft innan? Inget någonsin
Solar du ofta? Bara på sommaren
Är du bra på att laga mat? Jag är jätteduktig på att laga mat.
Var badar du helst? I Thailand kanske, men oftast är hemma i badkaret.
Vad dricker du för alkohol? Alla sorter.
Vad använder du för droger? Inga
Vilka djur är du mest rädd för? Spindlar
Vad tycker du om monarkin? Ointressant.
Vilka språk kan du? Svensk, engelska, spanska och franska.
Har du någon gång skadat dig allvarligt? Ja
Vilken kändis är hetast? Henrik Schyffert har varit hetast sedan 1992.
Gillar du att dansa? Nope.
Vad har du för klädstil? Business och lagom trendig till vardags.
Är du flygrädd? Nej
Vad tycker du om rökförbudet på krogen? Är kluven. Tråkigt men förmodligen bra.
Vad dricker du helst när du är törstig? Cola eller vatten
Vilken är din favoritglass? Har ingen
Tror du på ett liv efter döden? Nej
Vilket kaffe sörplar du helst? Dricker inte kaffe.
Vilket mobilmärke föredrar du? Ett som funkar bra.
Vill du gå ner i vikt? Alltid
Vad har du för personlighet? Varm, glad, spontan, entusiastisk.
Har du varit deprimerad? Zoloft i tre år.
Tycker du om sushi? Sådär, ser inte riktigt det fantastiska men jag äter om jag blir bjuden.
Tror du på livslång kärlek? Nej, men hoppas ju.
Vad äter du helst när du ser på film? Ingenting
Lever dina föräldrar tillsammans? Ja
Skulle du vilja träna någon typ av kampsport? Har tränat Kung FU
Har du tandläkarskräck? Nej
Har du någongång haft självmordstankar? Ja
Är du en morgon eller kvällsmänniska? Kvallsmanniska
Vilken hårfärg har du naturellt? Brunt (eller råtta kallas det visst också)
Biter du på naglarna? Ibland
Är du beroende av något? Cigaretter, bekräftelse
Vilka internetsidor besöker du varje dag? Bloggar, intranätet.
Hur ofta motionerar du? Helst aldrig, men det händer

Hurra hurra

Idag känns det bättre, vissa dagar är ju alldeles fruktansvärda, men ljusningen finns oftast runt hörnet. Inte för att jag inte kommer att gå igenom de här processerna, men det känns inte lika oöverstigligt att göra det.

Fick min efterlängtade bonuscheck från HM på 1100 kr idag, så jag tänker ägna lunchen åt lite retail therapy. Yay!

Var på introduktionen av jaktkursen igår. Det verkar faktiskt roligare än vad jag hade trott, men även svårare. Det teoretiska klarar nog en gammal överliggare som jag men skjutproven verkar svåra… Och hur fan ska man kunna bedöma hur långt 30 meter är när man är astigmatiker. Men kul ändå.

Under tiden ringde en rekryterare som ansvarar ett jobb som jag har sökt, har inte fått tag på honom ännu, men det verkar ju som om han vill träffa mig. Så nu är det ju lite ljusare. Hurra hurra.

Sov härliga 9 timmar i natt, ensam. Loverboy och jag måste skaffa en bred säng om jag ska flytta dit, vi sover bedrövligt tillsammans, och blir bara griniga. Och nu är han tydligen döende också, enligt hans chef. Han är ju aldrig sjuk, så troligtvis mår han ganska dåligt.

jag rensar i själen

Processer. Det är vad som sker. Det är många saker som måste redas ut, saker som ska utvärderas och saker som måste förändras. Vissa saker kommer att ha förändrats när jag kommer ut på andra sidan. Det är läskigt, jag har ingen aning om vilka konstanterna blir. Jag anar att familjen och vännerna I, AM och K, kommer att förbli vad det är nu, det är jag nöjd med.. Men allt annat är osäkert, till och med Loverboy, Jag tror inte att jag kommer att förändra min inställning till honom, att jag kommer att sluta vara kär i honom, men däremot kanske vår relation förändras. Jag har på känn att mitt beteende gentemot honom kommer att förändras, jag hoppas att jag blir självsäkrare och inte lika beroende och ynklig, som jag känner mig nu. Och jag antar att relationen oss emellan kommer att påverkas av det. Förhoppningsvis till det bättre. Men mycket av resten av beståndsdelarna i livet kommer nog att se annorlunda ut. Har ingen aning om hur lång tid det kommer att ta, hur jag kommer att må, eller om jag ens kommer att lyckas att göra allt detta, men jag hoppas verkligen att jag klarar det, förändring är nödvändigt nu.

Berättade om min osäkerhet för Loverboy igår, varför jag är ledsen och hur det känns. Och han var väldigt bra, han backade upp mig, försökte finna lösningar och se det verkliga problemet (självkänslan). Han förslog kognitiv terapi och berättade om sina egna erfarenheter av att bearbeta problem. Det var bra. Men efter detta känner jag mig bara så fruktansvärt liten och blottad och naken. Det känns som om han är bättre och starkare än jag nu och att jag inte är något alls. Det är ju nödvändigt att vi anförtror oss åt varandra för att fördjupa förhållandet, men för närvarande har det inte givit något mer, förutom möjligtvis att jag har sett att han försöker hjälpa mig och stå bakom mig i det här. Han menade ju också att det är enormt viktigt att vi delar sådant här. Jag vill bara inte att det ska vara jag som lämnat ut ensamma sorgsna tankar.

Jag frågade honom hur han tycker att jag är, och han svarade ärligt att han tycker att jag privat är glad, rolig, spontan och varm men att jag professionellt är arrogant. Och det stämmer nog, men det är ju inte särskilt konstigt när jag hatar att vara på jobbet. Ett tydligt tecken på att det måste förändras.

Tror att bloggen kommer att bli ganska tung ett tag framöver, måste ventilera mina tankar, och sortera dem. Förhoppningsvis kommer något roligt då och då som jag kan blogga om. Well, jag ska göra mitt bästa i alla fall.

And by the way, inget allahjärtansdagfirande för oss, förutom en virtuell blomma och fina ord från Loverboy. Är allergisk mot sådan skit. Word.

Och så här ser Loverboys framtidsplan ut för oss:

” Vi kanske gifter oss i ett senare skede och kort därefter så får du klämma ut ngr småglin som vi fostrar hårt för att senare kunna sälja till tyskar”.

Jaa, vad säger man, romantiskt så det förslår.

Gissa mina känslor

Jag är genomskinlig som en jävla fryspåse, min chef skickade precis mail och frågade om jag mådde bra. Måste träna på att inte låta ALLA mina känslor synas i ansiktet.

En dålig dålig dag

Idag är en dålig dag. Jag är fortfarande trött, och det mesta känns sådär pissigt, jag har nära till gråten, jag kan inget, jag är tjock, jag vet inte vad jag vill göra med livet och yada yada. Det mest akuta problemet just nu är min karriär/framtid eller vad man nu vill kalla det. Jag tror att jag kommer att få researchjobbet, men känner att jag kommer att bli uttråkad, och framförallt ha väldigt få kollegor. Det blir ett ensamt jobb. Men det är något nytt, och jag behöver bryta den här slentrianen. Jag har blivit kallad till ytterligare två intervjuer med två olika personer inom avdelningen och vet inte ens om jag ska tacka ja till dem. Det borde vara bäst att gå dit och verkligen få reda på vad jag förväntas göra, hur framtiden kommer att se ut och hur arbetsmiljön är. Jag kan ju fortsätta att söka jobb även när jag har bytt. Jag är orolig för att jag börjar bli för gammal för att göra något nytt, speciellt om jag tar detta och sen skall börja om igen med att söka jobb och lära upp mig – det kommer att bli svårare att få sådana jobb jag vill ha ju äldre jag blir. Och jag är bekymrad över min inställning, det känns som en prestigeförslut att ta det här jobbet och byta till den avdelningen, det bekymrar mig att det är viktigt för mig. Jag är orolig för att jag kommer att ha svårt att komma tillbaka till den delen av företaget där jag vill vara och jag är orolig för att jag väljer en sk kvinnotjänst med dåliga möjligheter till löneökningar. Jag är orolig för att jag väljer mer än för närmsta året utan även för resten av min karriär. Jag vet inte ens om det här är det jag vill göra. Vad vill jag göra? Ska jag byta bransch? Hur då? Vad kan jag?

Blä, tråkigt inlägg men just nu är jag verkligen bekymrad. Jag tror att jag ska gå på intervjuerna och tacka nej om det inte passar. Det måste man väl ändå få lov att göra??

Livet på landet

Har upplevt en annorlunda helg, åtminstone för mig. Uppdrag barnvakt på landet, åt Loverboys släktingar. Och det var verkligen landet, mitt ute i skogen. Jag är ett stadsbarn, jag är helt obekant med det livet. Och tydligen behöver man körkort också. Well, det började med middag med fem barn och det var…livligt. Av någon anledning blev jag väldigt populär, har absolut ingen aning om vad det kan bero på, men det slutade med att dessa barn, mellan 6 – 10 år, säger de märkligaste sakerna till mig, såsom:
- varför är du så snäll?
- Jag vill att du ska vara min mamma
- Jag älskar dig
- Nej, nu är det faktiskt miiiiiiiin tur att sitta i hons knä
- Har du finnar (damn you evil children)
- Kan du titta när jag rider imorgon
- Kan vi leka jakt (man blir skjuten, släpade över golvet och sedan uppstyckad!!)
- Kan du sova i min säng?

Vi tog våra två och körde hem och lyckade få dem att sova vid tio, och somnade själva ungefär två minuter senare.

Det var fantastiskt vackert väder i lördags så vi tillbringade nästan hela dagen ute, och jag fick skjuta med Loverboys gevär. Och ja, det är en big deal, för det var så jävla läskigt att faktiskt hålla detta tunga tunga vapen och ansvara för det, det var skarpladdat, mind. Men vilken adrenalinchock. Och det var roligt, jag vill göra mer… Och jag träffade nästan mitt i prick. Sen matade vi fåglar, fikade, lekte, osv osv till vi nästan gick i sömnen. (Note to self: skaffa ett barn, ett stumt sådant, som inte får ha några kompisar).

Och söndagen tillbringades i Bullerbyns tecken, med byns alla barn och vuxna lekandes på isen. Korvgrillning. Jag åkte långfärdsskridskor för första gången men misstänker att jag är för gammal för att bli isprinsessa, jag åkte spark och fyrhjuling och massa andra saker man tydligen gör på landet. Och jag var utomhus hela dagen!!!
Nya upplevelser. Och med Loverboy var allt underbart och har nu lärt mig den fulla innebärden av Bollibompasex.

Sen åkte vi hem och städade till två på natten. Still in love, though. Och ikväll ska jag träffa storasystern för första gången. Den som har det tyngsta inflytande.

Mera lista

KLÄDER
1. vad använder du just nu för jacka? Varm militärgrön dunjacka från Gant.
2. vad använder du just nu för skor? Tyvärr enbart Ballykängor utomhus, och varierar mellan svarta och bruna stövlar på jobbet.
3. favoritfärg på kläder? Svart, vitt, brunt och grönt.
4. favoritmaterial på kläder? Siden.
5. vilka kläder skulle du vilja ha just nu? Inget särskilt egentligen, bara att få ha sommarkläder. Skulle behöva en laddning nya vita t-shirtar. Och oändliga mängder klänningar såklart.
6. favoritaffärer? Well, HM obviously, och NK har det mesta.
7. favoritmärke? FK funkar oftast för mig, men tycker inte märke är lika viktigt som material, sömnad och finish.

GREJERvad har du för:
2. plånbok? Litet silvercase.
3. smycken? Silverörhängen. Bara
4. solglasögon? Nej, har så litet huvud så det ser ofta rätt dumt ut på mig.
5. nagellack? Never.
6. mp3? Ipod mini.
7. mobil? En sony ericsson, 700 nånting.

BLANDAT1. var har du i din:
a) jackficka just nu? Tömde precis ut en miljon gamla kvitton.
b) handväska eller liknande just nu? Plånbok, agenda, handskar, bok, anteckningsbok, strumpbyxor, kamera, Elisabeth Arden 8 hour kräm kulspetspenna, tamponger, Lancôme Juicy tubes,Eyekos Strawberry fat balm, några andra läppglans, nycklar, i-pod, hårnålar, p-piller.2. vad är du beroende av? Mat, och cigaretter.
3. vilken sorts lipsyl använder du? 8-hour cream.
4. vad tror du på? En positiv inställning gör livet roligare.
5. vad köpte du senast? Vit klänning med blå och röda rutor.
6. har du nåt husdjur? Nej.
7. vad bor du i? Bostadsrätt

Sex månaders bergochdalbana

Det blev ett ganska bra slut på gårdagen i alla fall!! Intervjun gick bra tror jag, jag kände åtminstone att jag gjorde så bra jag kunde. Jag är dock lite fundersam över hur intressant jobbet egentligen är, det visade sig vara betydligt större del research än vad jag hade trott, och kanske inte lika mycket analys. Det låter fortfarande roligt, men frågan är hur länge det kommer att vara det, tror att jag kanske kommer att tröttna ganska fort.

Jag gick hem efter jobbet och vek tvätt och andra mindre roliga saker och pratar i telefon med Loverboy och upptäcker då att han bokat om biljetten från London, så han skulle komma hem samma kväll/natt. Och jag kan ju inte hålla mig längre utan hoppar in i en taxi hem till honom och väntar in honom, det är ju ändå vår sexmånaders dag. Och han blev så glad och överraskade mig i morse med en parfym + bodylotion från Escada. Lovely him. Jag är dock förundrad över hur man vågar köpa parfym till andra, det måste ju provas på. Den är OK, jag kan använda den, men den balanserar fint på gränsen till att lukta kärring. Jag använder den när jag är med honom. Den får bo i hans badrumsskåp. Och när jag får nytt jobb ska jag köpa Marc Jacobs Blush till mig själv. Because I’m worth it.

Och snart snart är det helg.

RIK!!

Jag har idag 208 kr kvar på mitt konto. Det är 15 dagar kvar till lön. Varför händer detta varje månad?

Sjuk och tråkig

Har legat däckad i sängen sen i måndags med feber men är nu helt återhämtad, fysiskt, men mentalt hade jag nog behövt ytterligare 300 dagar hemma innan jag var redo att komma tillbaka. Tur att jag ska på intervju i eftermiddag så att det känns som om det åtminstone rör sig lite framåt. Hoppas väldigt mycket på den, det vore ett perfekt jobb för mig, och det verkar väldigt kul.

Loverboy och jag har idag varit tillsammans, på riktigt, i sex månader. Vi firar det genom att jag går på intervju och att han är i London.

Födelsedagen fortsatte mycket bra med alla vänner hemma på kvällen. Det var kul, men jag kände mig äntligen mogen att faktiskt låta några av dem få försvinna ur mitt liv, inte bara för att jag är trött på att vara relationsmotorn, utan för att jag insåg att de faktiskt inte tillför mig någonting. Jag känner mig lättad, det skall dock bli väldigt intressant att se om de hör av sig till mig någon gång, och hur lång tid det kommer att ta. En av dem hörde faktiskt av sig idag och ville träffas nästa helg, men då är jag ändå upptagen.

Lördagen släpade sig fram med en baksmälla från helvetet. Till slut orkade jag ta mig samman och åka hem till Loverboy, som gav mig en fin skjorta och örhängen i present, och en härlig middag på Cuckoo. Det kändes väldigt bra och romantiskt och jag somnade nöjd efter det. Och äntligen lite sex (eller ganska mycket faktiskt). I söndags gick vi runt Djurgården och åt lunch på Lisa på Udden och jag vara bara lycklig lycklig.

Sen blev jag ju sjuk och har inte sett honom sedan dess. Orkade dock ta mig till Mäster Anders igår kväll där kära far bjöd på födelsedagsmiddag.

Längtar till imorgon, så jag får träffa honom, och åka ut på landet. Lugn helg. Lycklig helg hoppas jag.

Åt förresten lunch idag med några personer som jag har varit ganska tight med, och kände att även där behöver jag nog rensa. Jag blir provocerad varje gång, det känns som om de söker konflikter och jag orkar verkligen inte med sådan skit. Jag kan hänga med och ta en öl någon gång, men jag tror att det får vara slut med det personliga gullet. Om jag fortsätter så här kommer jag inte att ha några vänner kvar… Hmm.

Today is a good day

Vilken födelsedag… och klockan är bara halv två. Har precis kommit tillbaka från goda köttbullar och härligt vin på Bakfickan med lovely H, fick fina blommor av honom och en väldigt trevlig lunch, som alltid. När jag kom tillbaka hade jag dessutom fått en bok och en jättebukett tulpaner (i min favoritfärg) av exet. Och de skär i hjärtat på mig, jag tycker så mycket om honom, och jag tycker så synd om honom. Måste ringa honom och tacka, fast vi inte talat med varandra en enda gång sedan det tog slut. Jag blir lite ledsen i allt firande, jag vill så gärna att han ska må bra.

Den bästa presenten har jag nog redan fått, under morgonmötet idag blir jag uppringd och kallad på intervju till en tjänst som analytiker som jag sökte före jul. Jag trodde att jag inte hade fått den eftersom jag inte hört något, men de hade uppenbarligen varit lite sega bara, och sätter igång med rekryteringen nu. Underbart, för det här är riktigt intressant. Jag undrar hur den här dagen skall sluta. Och jag, Loverboy ringde och sjöng för mig i morse. Längtar ännu mer till imorgon när vi ska ses igen.

Hurra, hurra, hurra hurra

Idag är ingen vanlig dag, för det är Bitters 31-årsdag.

blääääääääää

Nu var han här, och ville kolla hur jag mådde. Sa att han försökte ringa mig igår och jag sa att jag hade sovit. Så tidigt?, undrar han. Han ser mig stint i ögonen och vet att jag ljuger. Jag är paraniod, men tycker ändå att det är befogat ibland. Sen kom han med ett papper jag precis printat. Nu tror han att allt ära bra. Det är tur att jag ska få god lunch idag. Och gå på intervju i eftermiddag.

Jag hatar all jävla skit

Jag vet inte vad det är som händer, men det är INTE bra. INTE. Det började med måndagskvällen när Loverboy var tvungen att gå från festen för att gå och jobba, efter ett telefonsamtal som avslutas med ”jag kommer kanske förbi sedan”, och en vägran att säga vem han pratat med. Jag misstänker att han inte alls gick till jobbet, men vet inte säkert. Sen sågs vi inte i tisdags, han jobbade sent, och igår trodde jag verkligen att han skulle förslå något eftersom han kommer att vara borta ikväll och imorgon kväll. Men det gjorde han alltså inte, utan ringer mig efter jobbet när jag kollar på stövlar (och 1500 räcker typ till en stövel, så jag tänkte sälja min ena syster, om någon är intresserad kostar hon ca 4000). Han pratar om sina jobbproblem i 9 minuter och säger sen att han bara tänkte säga hej och att han älskar mig. Blev så besviken över att han inte vill träffas så jag ringer honom igen vid åtta. Första kommer jag till telefonsvararen och när jag provar igen en kvart senare svarar han med ”puss, ringer sen, vi äter”. Who the fuck is we??? Varför kan han umgås med andra människor men inte med mig. Då är jag så sjukt jävla förtvivlad att jag stänger av min egen telefon, dricker fyra glas vin i rekordfart, tar en sömntablett och lägger mig. (Inga förebråelser pls, för jag har nog av dem från mig själv) Jag är ju tvungen att sätta på telefonen då, och han har lämnat ett helt vanligt neutralt meddelande på svararen och ringer igen när jag nästan somnar. Jag svarar inte.

Och nu, vi har inte hälsar på varandra ännu, inget god morgon mail, och jag är båda tom inuti och helt upprörd. Jag vet ju att hela den här relationen har vållat mig alldeles för mycket oro, att jag är feg och inte vågar prata om det (för vad fan ska jag säga). Jag är så ledsen, jag vet inte hur jag ska ta mig vidare nu, varken med mig själv, eller med relationen. Samtidigt känner jag mig avtrubbad, jag har mycket att göra både idag och imorgon (födelsedag och allt) men något måste hända.

Jag försöker sätta mig in i hur han tänker och vad som rör sig i hans huvud, och det är omöjligt, jag har ingen aning om vad han tänker. Det kan vara som när han hade extremt mycket att göra på jobbet förra gången, då han är helt fokuserad och dödstrött och inte tänker. Men då tycker jag ändå att han kan föreslå att vi alla fall sover ihop. Det kan också vara så att han är trött på mig, och känner att vi tillbringat för mycket tid ihop. Eller vad som helst annat också för den delen. Men han märker ju hur sur jag blir och det kan jag garantera att han inte gillar.

Och varför gick han och fikade med nya snygga 25-åriga tjejen i går eftermiddag? WHY?
Yes, I watch you asshole.

Mer oro

Tänk om han inte vill att vi ska ses idag heller, då kan jag ju inte ens säga nej!! Fuck, jag som nästan börjat ge efter i mina tankar.

en väldigt lugn vecka, hittills

Den här veckan har börjat lugnt, jag har varit hemma hos mig varje dag, förutom N’s 30-årsfest i måndags, men då var jag hemma halv nio och somnade bara några minuter senare. Har tagit Loverboypaus, misstänker att han vill att vi ska ses idag, men ska försöka stå emot. Jag måste i vilket fall som helst hem ikväll för nya kläder eftersom jag ska på intervju imorgon. C kom över till mig igår och kollade på TV, hon däckade sedan i min soffa under en filt, och jag i sängen. Jag funderar fortfarande en hel del, men blir samtidigt lite trött på det, och känner emellanåt att jag bara borde följa med och se vad som händer mig. Festen på fredag bli i alla fall med samtliga vänner, även de jag hade tänkt att uninvite men det blir också sista gången jag tar mig för något för de flesta av dem. Tänker inte heller laga stora mängder mat som jag brukar utan bara göra pizza och tårta. Längtar intensivt till NY och till våren och funderar till och med på att häva mitt shoppingförbud för ett par nya svarta stövlar. De jag har har verkligen sett bättre dagar. Måste bara trolla fram 1500 spänn först, och risken finns ju att de kommer att tas från NY-budgeten. Eller jobba 10 timmar övertid. Synd bara att det är väldigt lugnt på jobbet nu. Loverboy tycker att jag är strålande vacker idag, underbart underbart.